|
|
Tolvan Big Band När Carlstad Jazz arrangerade vårens sista jazzkonsert spelade Tolvan Big Band. Underbart! Värmlands Folkblad skrev en bra recension, som vi har knyckt och instämmer i: |
|||
|
|
|
||
|
Ur Värmlands Folkblads recension (http://www.vf.se/):
"MALMÖBANDET Tolvan Big
Band är till stor del Helge Albins skapelse. Sedan 1979 har han satt den prägel
på bandets musikaliska uttryck som har lett till att Tolvan nått
internationell ryktbarhet. Redan 1983 hävdade Dizzy Gillespie att bättre band
hade han inte spelat med sedan 1947 (på den tiden hade Dizzy folk som John
Coltrane och Milt Jackson i sitt storband, vilket säger en del om hans
referensramar). |
Trumpetaren Peter Asplund inledde
med stor energi i What is This Thing Called Love. Patrik Albin imponerade med
sitt långa intro på kontrabas i Footprints. DENNA WAYNE Shorter-komposition är ett hårdsvängande stycke och då skickar man gärna ut Fredrik Kronkvist i hetluften på altsax. Han bemästrar funkig, svängig musik som få andra. De nio kompositionerna som framfördes var till största delen skrivna av pianisten Jakob Karlzon och sopransaxofonisten Cennet Jönsson och arrangerade av Helge Albin. Det är komplex musik med många klangliga, rytmiska och harmoniska element som man väver ihop till en helhet och som ställer stora krav på instrumentalisterna. |
Den vackra balladen Running
Thoughts av Jakob Karlzon bars fram av Albins altsax och titellåten från nya
cd:n, A Walk in the Centerpoint, bjöd på laddat trombonsolo av Ola Åkerman. OCH I DET AVSLUTANDE Cennet Jönsson-stycket spelade Lennart Gruvstedt ett uttrycksfullt trumsolo, diskret uppbackad av bas och piano. Detta var givetvis en värdig avslutning på vårsäsongen för Carlstad Jazz. Bättre storbandsjazz får man leta länge efter, och kanske aldrig finna. Tolvan lämnade en entusiastisk publik hungrande efter mer, menefter nära två timmars hårt arbete kunde man med gott samvete dra sig tillbaka. |
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
||||
|
|
|
|||
|
|
||||
