till cancer- sidan

Clownen åker på en nit,
får vad hon förtjänar

(Rapport från den utsände) Den alltmer kaxiga clownen har fått på nöten av demonerna som vägrar släppa greppet. Clownen går nu omkring med en alltmer uppblåst bollig näsa, som riskerar att ruttna efter alla år av bråk mellan det vackra och det fula.

Efter alla år av jonglerande, balanserande och parerande, trodde clownen (se Annelis hemsida med Bilder och ord) trodde clownen att hon behärskade cirkuskonsten ganska väl. Hon sorterade snygg de flesta bollarna som kom farande. Hon kunde t o m sortera  bort en del bollar som saknade betydelse, var oanvändbar eller farliga... Hon började känna att hon erövrat makten över sitt cirkusliv. Varken publiken eller redskapen bestämde över henne längre. Hon kände sig fri, där hon fanns. Fri att uppleva den blå himlen, bli ett med kvällssolen och krusig sjö. Fri att drömma sig in i sjöns spegelbild av ängar bergskanter och trädtoppar. Njutbart. Sinnligt.

Då...

SMACK! Där fick han in en riktig HOLE IN ONE! Ett äkta HAT TRICK! Smash... FLAFF!!!

En av bollarna flög som en projektil genom luften tills den fastnade mitt ansiktet på henne!

Mitt i nian... "Tro inte att du ska komma här och börja bestämma nåt!" skrattar det återkomna demonen lyckligt skällande.

Där sitter bollen nu, för att fånga upp tankar och idéer om clowners dödlighet. Den ihåliga bollen fylls snabbt med tankar om straffet för att hon tänkt alltför vidlyftigt; "din kropp har börjat ruttna, smittad av din ruttna själ!"

Hon öppnar sina ögon till demonens stora förtret och ilska. Hon suger trotsigt och hetsigt in vackra bergskanter, krusiga skogssjöar som ger henne omtänksamma spegelbilder.

Hon öppnar munnen, suger in och låter sig väl smaka av sina älsklingars och vänners värmande ord. Andas ut genom näsan där det vackra kan brottas med det fula.